…så som i Himmelen så och på Jorden
As above, so below…

Dessa båda gamla och här avkortade citat har väckt upp funderingar i mig på hur dom kan hjälpa till att förklara tillståndet inom mig själv och världen, så som jag upplever den.

Första citatet är taget ur bönen Fader Vår och lyder ”…ske din vilja så som i Himmelen så och på Jorden…”. Det andra citatet sägs vara skrivet av Hermes Trismegistus, en sengrekisk benämning för den egyptiske guden Thot, som grekerna identifierade med sin egen gud Hermes (Wikipedia). “As above, so below, as within, so without, as the universe, so the soul…Fritt översatt ”Som ovan, så nedan, som inom, så utom, som universum, så själen”. 

Vid första anblicken ser dessa citat ut att betyda samma sak och jag tolkar dom som att vi ser speglingar av livet i himlen som livet på jorden. Vidare ser vi då speglingar av livet på jorden med livet inom oss själva. Min enkla definition av himlen är en värld eller världar bortom denna fysiska värld som vi upplever oss leva i, dessa världar befinner sig i olika medvetandenivåer ända ”upp” till källan

En livsåskådning som ger citaten en missvisande betydelse

Vid första anblicken låter citaten precis så som vi vill föreställa oss himlen och så som vi blivit lärda att det är; en kärleksfull plats där omtanke, likavärde, kärlek, överflöd, dvs en plats där alla högre värderingar råder. Vad är det då som gör att vår värld ser ut som den gör? Många upplever just nu en värld där vi blir presenterade med motsatsen till de högre vackrare värderingarna. Vi ser lidanden, orättvisor och brist överallt, vi känner kanske också oss själva utsatta för detta i hemmet eller på jobbet etc. Det finns kärlek också men det är inte den som rullas ut på löpsedlarna.

Man pratar i många trosföreställningar om ”själens resa genom inkarnationer för att växa”, för att expandera medvetande i syfte att bli medveten om Jagets essens, sitt sanna väsen - sig själv och därmed återförenas med källan. Denna resa skall göras i många millioner inkarnationer runt om i vårt universum för att vi skall få erfara alla former av upplevelser som gör oss medvetna om hela Universums enorma skapelse. När fullkomligt enhetsmedvetande uppnåtts är resan slut och vår energi är samma som källans. Själen smälter samman då med källan såsom vattendroppen med havet.

Så lidandet skulle därmed vara något vi själva väljer innan vi inkarnerar in i våra fysiska kroppar. Vi väljer helt enkelt att ta ett rejält kok stryk för att förstå och expandera vår själs nivå av medvetenhet. Ok, det låter som ett tufft beslut att fatta och är det på detta viset känns inte citaten sanna.

En livsåskådning som ger citaten rätt

Ett annat sätt att se på saken är att anta att vi upplever livet på Jorden i olika densitet eller dimensioner. Jag använder uttrycket densitet eftersom på ett bra sätt beskriver olika tät vibration. Hög densitet är hög täthet av vibrationer (hög frekvens – högre dimensioner) och låg densitet är låg täthet av vibrationer (låg frekvens – lägre dimensioner). Vårt liv som vi nu upplever det utspelar sig i den Tredje och Fjärde densiteten. Det ”materiella” utspelar sig i den Tredje densiteten och det mentala och emotionella utspelar sig i den Fjärde densiteten. Vi lever alltså i fler än en densitet redan med den medvetenhet vi alla befinner oss i idag. 

För att snabbt komma till poängen, upplever vi oss ibland som tunga i sinnet och ibland som mycket lätta i sinnet. Det kan beskrivas med att vi rör oss från dom lägre nivåerna av den Fjärde densiteten till dom högre nivåerna av Fjärde densiteten. Långsam eller långvågiga vibrationer upplevs som tunga i sinnet eller känslomässigt (sorg, rädsla) medan hög densitet dvs tätare högfrekventare vibrationer upplevs som lättare (kärlek, lycka).

Som mänskligt kollektiv rör vi oss nu mot ännu högre densiteter och vårt nästa steg är den Femte dimensionen. Detta är en ännu högre densitet, högre frekvens som vi korta stunder får ”smaka” på när vi befinner oss i en fullkomligt ren kärlek och lycka - bliss. I dessa ögonblick existerar inga lidande inom oss.

När vi långvarigt befinner oss i de högre nivåerna av Fjärde och definitivt inne i Femte densiteten kommer våra upplevelser av livet vara helt annorlunda än när vi befinner oss i den lägre, tyngre densiteten av Fjärde. Skillnaden är så stor att vi inte ens kan förstå hur vi kan känna den smärta och sorg som vi tidigare gjort. I högre densiteter kan dessa tunga känslor inte existera eftersom dom inte är i resonans med energin i den högre densiteten. Det är lika omöjligt som att försöka blanda olja i vatten, denna blandning kan inte bli en sann lösning av sig självt och kan därför inte samexistera, den separerar.

Så ”Så som i Himmelen så och på Jorden” ”as above, so below” kan därför vara sant i de fall vi kan leva permanent med våra emotionella och mentala kroppar i den högre Fjärde eller lägre Femte densiteten, när vi definierar himlen som en plats av ren kärlek.

Det mörkare perspektivet som ger citaten rätt

Finns det en övergripande universell lag som motverkar att det överflöd som faktiskt finns på Jorden skall finnas tillgängligt för alla att ta del av? Eller är det så att det har gått riktigt snett, inte bara på jorden utan också i himlen?

Låt oss anta att de tunga orättvisor som vi upplever på Jorden i den lägre 4:e densiteten också utspelar sig i himlen. Tänk om det är så att det sjuka och korrumperade vi ser i vår värld, där några få lever gott på andras bekostnad, på något sätt är en energi som fötts ur källan. Att vi bara upplever en spegling av hur det fungerar (eller fungerat) i himlen.

Att det naturligt finnas en negativ del och en positiv del i oss människor är kanske lätt att kunna föreställa sig och resonera kring. Kan det dessutom vara så att inte alla människor bär samma förhållande av positivitet och negativitet? Att vi får ett visst förhållande när vi föds som själ och börjar inkarnera och att det är detta förhållande vi har att arbeta med tills vi återförenas med källan?

Om vi resonerar så att människan bär en del positiv energi och en del negativ så skulle det kunna vara sant också för himlen och kanske också för källan som sägs vara allts skapare och att allt i skapelsen är en del av källan. Kan då Universums utveckling spårat ur någonstans så att det negativa har låtits ta en större del än det ursprungligen kanske var avsett? Fanns det förresten ursprungligen någon avsikt med Universum eller har skapelsen bara helt planlöst expanderat i olika livsformer?

Exempel: Om vi pratar om att om det är problem med personalomsättning på en arbetsplats så känner många att är det ledningen man skall börja titta på. Ofta får vi dock först se bra kollegor försvinna innan man väljer att titta på ledningen. Kan samma princip gälla i Universum? Är det så att vi måste upp och titta i Skapelsens ledningsgrupp för att se att inte det smugit sig in för mycket negativitet någonstans som gjort att det negativa skenat iväg för långt i skapelsen eller i delar av skapelsen?

Om detta är sant är det inte bara vi på Jorden som har det svårt, eller har haft det svårt. Det har varit/är så på många platser.

Vi fortsätter resonemanget med arbetsplatsen. På arbetsplatsen bestämmer vi oss till slut om vi skall acceptera orättvisor eller om vi skall göra en förändring. Förändringen kan vara att man slutar och lämnar arbetsplatsen för att söka lyckan någon annanstans. Det kan också vara att man tillsammans med kollegor gemensamt tar diskussionen med ledningen för att försöka reda ut problemet. Uppvaknande eller stigningen som sker på Jorden sker också runt om i Galaxen och i Universum. Stigning är en del av processen som konstant pågår, vi blir klokare och klokare…

Ett exempel på ”Som ovan, så nedan”: Vi antar att skapelsen av ”kännande och upplevande livsformer”, som människan är en del av, går från en primitiv encellig livsform vidare till olika djur, apor till människan. När tar en livsform sig över till att bli en ”kännande och upplevande livsform”? När vi idag ägnar oss åt djurförsök på Jorden för ”människans bästa” gör vi det på ”kännande och upplevande livsformer”. På samma sätt har mer tekniskt avancerade civilisationer experimenterat med människosläktet ända sedan våra primitiva versioner av oss själva. I jämförelse är båda exemplen lika oetiska men det visar att citatet ”Som ovan, så nedan” är sant. Det finns speglingar på alla nivåer!

Så vad skall vi tro på?

Information är så ren som källan den kommer ifrån.

Det betyder att du själv behöver bestämma vad som resonerar som sanning för dig. Bara din egen sanning är sann för dig…

Där jag befinner mig idag menar jag att det vi ser hända just nu är kulmen på en tid då det mörka negativa gjort allt för att bita sig kvar i makten. Spelet är högt och sker på nivåer som vi inte kan föreställa oss både på och utanför Jorden och i samhället. Men det sker också samtidigt med det ”negativa” vi har inom oss själva. Vi har en negativ del som vi håller på att försonas med, något vi skall sluta döma och istället acceptera och älska. Denna delen speglar det vi upplever i omvärlden.

Jag tror att det vi ser utspelar sig på speciella frekvensband eller densiteter där också andra världar bortom Jorden existerar. Jag tror alltså att det vi ser utspela sig på Jorden på snarlikt sätt kan utspela sig på andra platser i Universum men att detta bara kan utspela sig inom ett visst frekvensband av densitet där Jorden nu befinner sig.

Inom detta frekvensband ser vi alltså händelser runt om på Jorden som skapas av en desperat försvagad maktelit för att söndra och splittra en växande och uppvaknande mänsklighet som vill leva tillsammans i fred, frid och kärlek. Jag menar att det under många, många år pågått en maktkamp där ett relativt fåtal människor tillsammans med entiteter med stor andel negativitet inom sig har arbetat för att tjäna sig själv på andras bekostnad. Denna obalans har nått en gräns som inte längre tillåts.

Vi har idag som kollektiv mänsklighet, vaknat upp till orättvisorna och börjar säga ”stopp nu räcker det”. Samtidigt har vi bevakats av entiteter som befinner sig i högre densitet, utanför vårt frekvensband. Dessa entiteter tillåts nu gå in och hjälpa oss, nu när vi nått en medvetenhet där vår fria vilja återtagits och vår tysta röst har blivit hörd.

Det finns Universella lagar som motverkar att någon kommer in och ”rättar till” strukturer på planeter. Men vår fria vilja har under årtusenden, kanske ännu längre blivit manipulerad och programmerad så till den milda grad att vi tror att livet skall levas i lidande, att vi till och med inte kan se alla orättvisor. Vårt uppvaknande tillsammans med vårt tysta medgivande har gjort att man nu kunnat börja hjälpa till på det sätt man kan för att lösa upp orättvisor och lidanden, i början i bakgrunden men snart mer synligt.

Vi ser alltså händelser runt om på Jorden som skapas av en desperat försvagad maktelit för att söndra och splittra en växande och uppvaknande mänsklighet som vill leva tillsammans i fred, frid och kärlek. Jag menar att det under många, många år pågått en maktkamp där ett relativt fåtal människor tillsammans med entiteter med stor andel negativitet inom sig har arbetat för att tjäna sig själv på andras bekostnad. Denna obalans har nått en gräns som inte längre tillåts.  


”Så som i Himmelen så och på Jorden”, ”Som ovan, så nedan” blir då sann också i detta resonemang. Den obalans som finns i skapelsens ledningsgrupp, eller åtminstone på detta frekvensband, speglar den obalans vi har i vår Galax som speglar obalansen i vårt solsystem, på Jorden och slutligen den obalansen vi har inom oss. 

Obalansen gick alltså för långt och balansering sker nu på alla nämnda plan hela vägen ”upp till ledningen”. Vi befinner oss därför kanske i den mest expansiva fasen som vi någonsin befunnit oss i. På Jorden fortsätter människor att vakna upp i en exponentiell fart och stora förändringar står för dörren. Vi ser ohållbara system lösas upp eller falla sönder eftersom dom inte resonerar med en ökande energi, densitet, som strömmar in på vår Jord.

Vi kommer att fortsätta märka att vår egen energi inte längre resonerar med saker som den tidigare gjort. Relationer, jobb, tankar, beteenden kan bli som olja i vatten och vi tvingas därför att göra anpassningar så att våra Jag skall kunna resonera med det vi har omkring oss. Motstånd till vårt Jag gör att vi dräneras på energi, dvs vi skakar febrilt på flaskan med vatten och olja för att dom skall lösa sig med varandra. Detta är en lönlös kamp och den blir svårare och svårare för oss tills vi släpper kampen och presenteras med ett nytt sätt att bejaka oss själva. Vi finner nya sätt att vibrera i resonans med omgivningen som ger en ”äkta lösning” såsom socker i vatten (oraffinerat ekologiskt :-)).

Mörkret vi lever i är en expansiv väg till ljus

Jag menar att ”Så som i Himmelen så och på Jorden” blir helt sann när vi inser att livet inte bara strålar från källan ut till skapelsen (oss) utan också strålar från skapelsen (oss) tillbaka till källan. Det betyder att vi som källans skapelser är källans tentakler som berättar vad som fungerar eller inte i skapelsen. När vi tar ansvar och blir det bästa vi kan mot oss själva och mot andra i ödmjukhet mot vår egen livsprocess, liksom andras livsprocess, då gör vi det största arbetet vi kan göra för att förändra den värld vi vill uppleva.

Att vi skall springa runt och försöka ändra världen är precis det makteliten vill att vi skall göra. Det tar nämligen fokus från vår egen kraft. Kraften att ändra vårt inre för att sedan spegla ut vår ökade frekvensen och energi till världen. Allt i vår värld är uppbyggt av olika tät frekvens och energi, så genom att sprida en hög frekvens "späder vi ut" tyngre rådande frekvenser. Genom att i desperation och dåligt samvete för att inte göra tillräckligt för världen och oss själva, hjälper vi bara till att hålla frekvensen och energin i lägre vibration.

Det finns ingen som är bättre eller mer värd än någon annan. Vi är alla olika, även om vi kan se lika ut på ytan så behöver vi lära oss att vara ödmjuka mot varandras olikheter. Andra fåglar tjänar inget på att bli arga på strutsen för att den inte kan flyga eller fiskar i havet har inget för att bli arga på delfinen för att den inte kan andas under vatten. På samma sätt bär vi olika vibration som vi läser av på ett subtilt sätt. Vissa personer känns fantastiskt att vara med, medan andra inte känns kul alls. Det är bara så! Låt oss inte döma det som är!

Vi har alla vår väg att vandra med dom förutsättningar vi kom hit med. Vi har satts in i en värld som utifrån dagens perspektiv är upp-och-ner på i stort sett alla områden (som jag tror kommer bli ännu tydligare). Världen kan upplevas som grym. Vi sitter dock alla i samma båt och vi har nu kommit till en medvetenhetsnivå där fler och fler inser att vi inte behöver äta upp varandra för att överleva. Vi har börjat inse att samarbete är vägen och vårt medvetande har nått höjder där vi ser och får tillgång till nya hållbara lösningar. Lösningarna kommer snabbare till oss desto mer och fler vi blir som vaknar upp och ju mer vi hjälper varandra att höja vibrationen/eneregin på Jorden.

Låt oss därför välja att skapa leva en vacker och kärleksfull värld för oss själva! Det är vi som är skapelsen och det är vi som bestämmer om vi vill uppleva ett liv i kärlek. Låt oss sluta lämna ifrån oss vår kraft till andra för att dom skall hjälpa oss att må bättre eller för att be andra att ändra sig så att vi skall kunna må bra. Vi har testat detta och smärtan vi ser i världen är resultatet.

Det är vi som är förändringen vi väntat på!

Låt var och en av oss stå i vår egen enorma kraft. Låt oss ta ett eget kärleksfullt ansvar för vår personliga upplevelse. Låt oss ha tillit och tålamod med varandra och livet. Det är i den energin som vi skapar en hållbar och vacker värld. Det mörka utom och inom oss skall inte dömas, det skall älskas som den delen av oss som det är.

Var och en av oss skapar på så sätt Himmelen på Jorden!

Frihet & Självbestämmande

Gemenskap & Samarbete

Äkthet & Integritet

Respekt & Sanning

Kärlek & Ära

Mod & Ansvar

Mening & Synkronicitet

Mångfald & Öppenhet