Må bra

Vad innebär det att må bra?

Vi får intryck från bilder i tidningar, sociala media, filmer, Youtubeklipp osv. Vi ser hälsosamma, friska, vältränade, ”mindfulla”, vackra, leende människor med fantastiska relationer, bekymmersfria, inspirerande välbetalda arbeten, med glada barn, praktiskt och snygg bil, vackert hus och trädgård och med en fantastiskt passionerad och kärleksfull partner.

”Get real” kanske vi tänker emellanåt. På vilket sätt reflekteras alla dessa intryck tillbaks på min upplevelse? Hur framstår jag i jämförelse med allt detta? Hur gör dom, är det ens möjligt att må så där bra?

Är det så att dom jämförelser vi gör med alla yttre bilder, verkligen görs för att inspirera och motivera oss att skapa positiva och bestående förändringar i våra liv? Är svaret ja på den frågan och du motiveras, får energi och stärks av dessa yttre influenser, att dom driver dig framåt för att skapa upplevelsen av att ”må bra”. - BRA - då har du funnit receptet för din livskvalitet!

Om det istället är så att de yttre intrycken till största delen bekräftar din upplevelse av att inte räcka till, på område efter område. Då hoppas jag att det vi nu skall titta närmare på kommer att hjälpa dig till insikter, erbjuda ledtrådar och ge dig verktyg att börja ta kommandot över ditt välmående.

Ta dig tid att läsa denna text, kom tillbaks och titta igen, hör av dig. Det finns nycklar här som du kommer att ha glädje av. Budskapet är att det är du som skapar ditt välmående och alla har verkligen potentialen och kraften att skapa den förändring dom vill.

Vad är det som skapar önskan att må bra?

Kanske är det som nu följer självklara resonemang men ibland gömmer sig lösningen i det uppenbara. Våra liv är en serie dagar där varje dag består av en mängd olika situationer eller upplevelser. Vi interagerar med våra barn, vår partner, mor och far, vi har en upplevelse av vårt arbete eller vår ekonomiska situation genom vad vi har eller inte har förmåga att unna oss. Vi kan har en rik eller torftig fritid, vi har vänner, tankar om vår kropp och mentala hälsa, intimitet osv.

För varje individuell upplevelse finns det en föreställning i vårt sinne om hur det skall eller borde vara. Det är denna föreställning som vi jämför verkligheten mot. Vissa områden matchar eller överträffar dessa föreställningar, vilket skapar en riktigt härlig känsla i kroppen. Andra områden matchar inte alls hur det skall vara eller borde vara.

Vi kan säga att avståndet mellan vår förväntan och det som händer beskriver hur stark vår upplevelse blir. Så om vår förväntan kraftigt överskrider det som händer i nuet så upplever vi stark negativitet, missnöje, att inte räcka till, att inte duga osv. Även det motsatta gäller; om det som händer i nuet vida överskrider vår förväntan så blir vi själaglada, tacksamma, känner oss lyckosamma osv.

Om vi nu använder denna mall i alla olika viktiga sammanhang under dagen och finner att vi förväntar eller önskar oss mer än vad som händer i nuet så kommer vi få en generell känsla av missnöje. Vi mår inte bra. Vi kanske önskar en vackrare kropp än den vi ser i spegeln, vi önskar en slätare och yngre hy, vi önskar en mer passionerad relation till vår partner, vi önskar känna oss mer uppskattade på vårt arbete, må bra osv. 

Vi behöver finna sätt att matcha vår idealbild med vår upplevelse

Våra mänskliga behov

Vi har alla grundläggande behov som skall tillgodoses för att vi skall uppleva att vi är på en bra plats och för att må bra. Vi behöver känna oss trygga och vi har behov av att känna oss älskade och betydelsefulla. Vi har dessutom behov av att det finns en dynamik i våra liv, att vi upplever variation och växande. Vidare så önskar vi uppleva att vi kan vara våra autentiska jag, att det finns en grad av villkorslöshet i relation till vår omgivning, att vi kan vara som vi är utan dömande från oss själva eller andra.

Dessa delar är olika betydelsefulla från person till person och i många fall så har vi två eller tre delar som vi har absolut störst behov av att få tillgodosedda.

För att ge ett exempel på behovsdynamiken så kan vi föreställa oss en småbarnsmor med primärt behov av trygghet/kärlek för att må bra. Detta behov får hon villkorslöst tillfredsställt av sina barn. Hon upplever sin man som distanserad och avvisande vilket får henne att känna otrygghet. Mannen med primärt behov av betydelsefullhet upplever sig komma i andra eller tredje hand av sin fru vilket gör att han känner viss distans till henne. Mannen får istället sitt primära behov tillgodosett av arbetet eller genom fotbollsvänner. Vi ser hur bristen på att tillgodose varandras behov förstärker känslan av separation. Förhoppningsvis är lösningen som för paret närmare varandra lika uppenbar.

Ett annat exempel är en arbetsplats med en medelålders man som har trygghet som primärt behov och en ung kvinna som har variation och växande som primärt behov för att må bra. I bästa välvilja tolkar chefen mannens ålder med erfarenhet och ger därför mannen mycket frihet och väldigt lite guidning. Den unga kvinnan får istället mycket guidning och detaljstyrning, hon hålls kvar länge med enklare uppgifter innan hon släpps vidare. I hennes fall har chefen tolkat ung ålder till behov av guidning och styrning. Både mannen och kvinnan känner missnöje kring sin arbetssituation. Mannen för bristen på trygghet som hade kunnat tillgodoses genom mer guidning och återkoppling. Den unga kvinnan för att hon hålls tillbaks från hennes stora behov av expansion och eget utforskande.


Under Engagemang på denna hemsidan finns ett avsnitt om hur vår hjärna och tankar fungerar. Det är till hjälp att få förståelse för mentala processer, så här följer nu en förkortad version för att hjälpa dig att ta kontroll över ditt mentala flöde.

Vår hjärna

Vår hjärna har som ursprunglig uppgift att hålla oss vid liv, att ”fly eller fäkta”. Att söka faror i vår omgivning så att vi kan finna skydd och medel för vår överlevnad. Hjärnan är i grunden inte konstruerad för att göra oss eller hålla oss lyckliga. Kärlek, lycka och att må bra är alltså inget som vi finner i vår hjärna. Känner vi efter var vi finner dessa känslor så är det mer i hjärttrakten som dom känns.

Hjärnan kan vi likna vid en mjukvara där våra fem sinnen levererar en enorm mängd in-data från vår omgivning, data som filtreras kraftigt innan den levereras som vår medvetna upplevelse. Bara den information som är absolut mest relevant för vårt fokus i stunden levereras tillbaks som vår sinnesupplevelse.

Sinnesintryck föder fram tankar och minnen från vår ”hårddisk” som ger oss en relevant känsla till det sinnena registrerat. Det är inte minnesbilderna i sig som upplevs, utan det är känslan vi får från det gamla minnet som blandas med det aktuella sinnesintrycket. Det är denna nya blandning som blir vår upplevelse i nuet.

Om vi låter vår hjärna fortsätta arbeta med det ursprungliga ”fly-fäkta-programmet”, att alltid söka faror, så kommer vi automatiskt att ha fokus på det som inte fungerar, på saker som har potential att skada oss och som vi måste skydda oss mot.

Vi måste ta kontroll över våra tankar

Vi lever inte längre i skogen med vilda rovdjur och angränsande klaner som vill stjäla våra tillhörigheter. Konsekvensen att låta hjärnan fritt arbeta enligt detta ”fly-fäkta-program” leder till det vi kallar stress och det försätter oss i resurssnåla tillstånd som i bästa fall skapar mediokra upplevelser.

Hjärnan ser inte skillnad på fantasi och verklighet. Placeboeffekten är bevisad och är ett tydligt exempel på att våra tankar påverkar vår upplevelse, där sockerpiller kan få oss att må bra. Forskare (1)  har sedan länge konstaterat att hjärnans neurologi och kroppens biologi svarar på både verkliga stressorer och fiktiva stressorer. Det betyder att de delar av hjärnan som ”elektriskt tänds upp” i en stressituation och de stresshormoner som då utsöndras aktiveras på exakt samma sätt även om vi bara fantiserar eller tänker på faran!

Det fina är att det inte bara gäller farosituationer. Fingerrörelserna från när vi spelar piano gör att hjärnan tänds upp på ett specifikt sätt. Det man konstaterat är att hjärnan tänds upp på exakt samma sätt om fingrarna är stilla och vi bara tänker att vi gör fingerrörelserna.

Vi kan alltså kontrollera hjärnan genom våra tankar!

Vi tar kontroll när vi inte längre låter ”fly-fäkta-programmet” spela på default. Vi behöver se vår hjärna som ett redskap som hjälper oss med logiska problem. Vi har kontroll när vi aktivt väljer vad vi vill fokusera på. Vi har kontroll när vi märker att ”faroprogrammet” har gått igång, trots att det inte finns en överhängande akut fara här och nu och då väljer ett nytt tankefokus, på saker som stärker oss och får oss att må bra.

Vad behöver vi göra för att må bra?

Det första vi behöver göra är en inventering av var vi befinner oss. Vi behöver bestämma vilka områden som är mest viktiga för oss i livet just nu och se hur vår förväntan matchar vår upplevelse. Det är viktigt att inte bli för ambitiös, börja med det viktigaste och tillåt dig istället bevittna och njuta av din framgång.

När det gäller hur det skall eller borde vara har vi två vägar eller en kombination av dessa två vägar att välja mellan.

  • För det första kan vi skapa förändringar i vårt liv som gör att vi rör oss mot vår förväntan. Exempelvis; vill vi gå ner i vikt börjar vi träna eller lägga om kosten.
  • För det andra kan vi justera vår förväntan så den matchar vad som faktiskt är just nu. Det skulle kunna betyda att vi helt enkelt väljer att leva efter en ny värdering där våra extrakilon är vackra, utstrålar värme och trygghet.

  • Ofta finner man kanske att kombination av de båda kan vara en bra början.

När det gäller att få sina mänskliga behov tillgodosedda så handlar det mycket om att vara ärlig mot sig själv. Vet du egentligen vilka djupare behov du har?

  • Fråga dig själv vilket som är dina två primära behov i det specifika område du valt att fokusera på. I exemplet gå ner i vikt skulle man kunna finna en koppling till något av de mänskliga behoven som skapar öppningar till förändring.
  • Vad kan du göra för att tillgodose dessa behov och vad skulle du behöva av andra? Om andra inte kan hjälpa dig, finns det då ett annat sätt som du kan få det du behöver?

Det handlar om självkännedom, förståelse och viljan att ta ansvaret för att må bra. Att inte lägga ansvaret utanför oss själva. Vi har alla makten att skapa den förändringen vi vill se i våra liv.


1.    (David R. Hamilton PhD)

Detta är en generell bild av processer som är med och påverkar vårt välmående. Förhoppningen är att du, genom att iaktta din egen situation ur dessa perspektiv, kan skapa önskad positiv förändring i ditt liv.

Du är givetvis välkommen att höra av dig om du känner behov av guidning och coachning, för att få upp farten på din väg till att må bra.