Engagemang

Graden av engagemang påverkar oss på alla områden som vi aktivt involverar oss i; privat, på jobbet, skolan, inom idrotten, familj och vänner. Det är hur engagerade vi är som gör att en aktivitet upplevs som rolig, härlig, inspirerande eller att den upplevs i leda, frustration eller tristess. Den engagerade känslan är något som inte går att ta miste på när vi möter den i andra. Den har förmågan att smitta av sig så att vi börjar elda upp energin inom oss själva.

Oengagemang har samma effekt, det är absolut något vi känner av i stämningen runt om kring oss. Vi kan se det i hållningen på andra, vi bevittnar det i ansiktsdrag, röstläge och i agerande. Det har förmågan att dra ner energin och släcka ner drivet och elden inom oss.

Vad är engagemang?

”…att vara delaktig i något och visa stort intresse för dess framgång.” (Wikipedia)
”Stark och osjälvisk inriktning.” (National Encykolpedin)

Jag skulle vilja måla bilden ännu tydligare genom att beskriva det som ett ”positivt” emotionellt tillstånd och krydda det med ord som; nyfikenhet, driv, energisk, empatisk, öppen, passionerad, inkluderande och ”flow”. Det som fysiskt utmärker engagemang är mycket energi, mycket rörelse, öppenhet och inbjudande och vaket ansiktsuttryck, ett klart och distinkt tal. Det är mycket energi och ord som vill bubbla ut - som vill uttryckas.  

För att ytterligare visualisera det kan vi titta på vad det inte är. Oengagemang kan beskrivas med ord som; distanserad, bortkopplad, negativ, ointresserad, lat, oärlig, självisk, motsträvig. Här är kroppen och ansiktet tillslutet och bortvänt, rösten är lägre och språket är ointresserat och distanserat. Fokus ligger ofta på det som inte fungerar. När det gäller personens drivkraft så kan den beskrivas med ett underskott på energi.

Starkt engagemang i relation med sin partner syns tydligt under förälskelsen, vi är passionerade. Vi ser ofta samma starka engagemang den inledande tiden i nya huset, på nya jobbet eller kanske den första tiden när vi börjar med ny sport, när utvecklingskurvan pekar rakt uppåt. Det är givetvis individuellt vad som skapar engagemang inom oss men beskrivningen av hur den tar sig uttryck rent fysiskt är i stort sett samma för alla.

Vi kommer nu titta mer på vad engagemang är, effekterna av det, vad vi kan göra för att skapa det i oss själva och hjälpa andra att uppleva det.

Engagemang på jobbet

Gallupundersökningar har tydligt visat att engagemang har en stor påverkan på företags lönsamhet, produktivitet, stölder och tillbud. Där kan det mätas och kvantifieras vilket gör att vi borde kunna dra slutsatsen att den har liknande påverkan på övriga områden i våra liv.

En Gallupundersökning av anställda i 140 länder visar att endast 13% anställda var engagerade i sina arbeten. I Västeuropa så var talet ännu lägre, 10%. Det innebär att den absolut övervägande andelen anställda inte är engagerade i sina arbeten. När man sedan jämför de 25% företag med mest engagemang mot de 25% företag med minst engagemang ser man att engagemang ger:

  • 17% högre produktivitet
  • 22% högre lönsamhet
  • 40-50% färre stölder och säkerhetstillbud

På den negativa sidan visar det sig att ca 20% av de anställda är så oengagerade att de rent av motverkar företaget.

Siffrorna är talande och personlig självrannsakan är viktig för att se i vilken mån vi upplever engagemang på jobbet som chef, ledare och anställd. Men vi skall inte stoppa med självrannsakan på jobbet vi måste se graden av engagemang inom alla delar av livet. Hur ser vi oss som föräldrar, makar, syskon, vänner osv.

Det finns dom som säger att livet är för kort för att lida. Att arbeta med att öka känslan av engagemang i livets alla delar är att ta livet till en helt ny nivå!

Vår hjärna

Vår hjärna har som ursprunglig uppgift att hålla oss vid liv, att ”fly eller fäkta”. Att söka faror i vår omgivning så att vi kunde finna skydd och medel för vår överlevnad. Hjärnan är i grunden inte konstruerad för att göra eller hålla oss lyckliga. Kärlek, lycka och engagemang är alltså inget som vi finner i vår hjärna. Känner vi efter var vi finner dessa känslor så är det mer i hjärttrakten som dom känns.

Hjärnan skulle vi kunna likna vid en mjukvara.  Våra fem sinnen levererar en enorm mängd in-data från vår omgivning som, innan den levereras till vårt medvetande, filtreras kraftigt. Bara den information som är absolut mest relevant för vårt fokus i stunden levereras tillbaks till vårt medvetande som vår sinnesupplevelse. Sinnesintryck föder fram tankar och minnen från vår ”hårddisk” som ger oss en relevant känsla. Det är inte minnesbilderna i sig som upplevs, utan det är känslan vi får från minnet som sedan blandas med det aktuella sinnesintrycket. Detta blir vår upplevelse i nuet. Vi möter någon vi känner, det dyker upp tankar i vårt huvud, ditt och datt om personen, vilket omedelbart färgar mötet genom ”minnes-känslan”.

Låter vi vår hjärna fortsätta arbeta med det ursprungliga ”fly-fäkta-programmet”, att alltid söka faror, så kommer vi att ha fokus på det som inte fungerar, på saker som kan skada oss, saker vi måste skydda oss mot.

Vi måste ta kontroll över våra tankar

Vi lever inte längre i skogen med vilda rovdjur och angränsande klaner som vill stjäla våra tillhörigheter. Konsekvensen att låta hjärnan arbeta enligt detta ”fly-fäkta-program” blir det vi kallar stress och det försätter oss i resurssnåla tillstånd som i bästa fall skapar mediokra upplevelser.

Och det är upplevelser som livet består av, det är upplevelserna vi pratar om eller tänker på, allt från att handla, köra bil, lämna barn på dagis, arbetsdagen, mötet med en ny vän, fotbollsmatchen, myskvällen med familjen, ömhetsstunder med den vi älskar.

Allt är upplevelser och dom kan upplevas engagerat

Hjärnan ser inte skillnad på fantasi och verklighet. Placeboeffekten är bevisad och är ett tydligt exempel på att våra tankar påverkar vår upplevelse. Forskare (1)  har sedan länge nu konstaterat att hjärnans neurologi och kroppens biologi svarar på både verkliga stressorer och fiktiva stressorer. Det betyder att de delar av hjärnan som tänds upp i en stressituation och de stresshormoner som då utsöndras, för att ge extra kraft att fly eller fäkta, aktiveras på exakt samma sätt även om vi bara fantiserar eller tänker oss i faran!

Vi kan kontrollera detta! Vi behöver se vår hjärna för vad den är; en ”fly-fäkta-processor och en processor som hjälper oss med logiska problem. Den är ett redskap. Vi måste börja kontrollera tankeflödet! Det kan vi göra genom att välja vad vi har fokus på, vi kan välja att inte längre lyssna på ”faroprogrammet”! Vi kan konstatera att faran inte finns där ute och välja att inte tro på tankarna som förds av rädslan och istället börja fokusera på saker som stärker oss.

Tillstånd

Pratar vi om entusiasm pratar vi alltså om ett ”positivt” emotionellt tillstånd och det är detta tillstånd som ger oss resurser att agera. Inom kärleken kan starkt engagemang som sagt vara passion, inom idrotten kan det vara en stark fighting spirit, i skolan kan det vara nyfikenhet, vetgirighet osv.

Ett starkt och resursfullt tillstånd ger oss valmöjligheter på den resursstarka nivån. På denna nivån vet vi att vi kan, vi vet att vi får backning och vi vet eller kan föreställa oss hur gott det känns att uppleva resultatet av det vi önskar, vilket hjälper oss att göra det som krävs.

I ett svagt, lojt och resurssnålt tillstånd ser vi ett mer begränsat antal möjligheter att agera på, där ovan resursfulla agerande inte upplevs rimligt. Det den engagerade kallar pessimism, upplevs som realism för den resurssnåla och det kan innebära att vi inte ens försöker. Hjärna hjälper oss att fabricera riktigt bra orsaker till att vi inte får som vi önskar, eller att det inte är någon idé att försöka.

Upplevelse-loopen

Vi kan illustrera förloppet genom ”upplevelseloopen”. Där utgår vi ifrån vad vi tror på, vilket kommer påverka vilka resurser vi får tillgång till, vilket påverkar vilka ageranden vi ser som möjliga eller rimliga. Detta leder fram till den upplevelse vi får.

Med upplevelse-loopen är det lätt att se att om vi inte tror på något, kommer vi inte att få tillgång till något resursfullt tillstånd, entusiasm, vilket leder till lojt agerande och vår upplevelse blir troligen en bekräftelse på vår tro, att det inte går.

Loopen illustrerar också hur en stark tro på att vi skall få uppleva något (ett mål, en önskan) lyfter oss till ett resursstarkt tillstånd, engagemang, där vi kastar oss in i situationen eller uppgiften och gör det som krävs för att få vår förväntade upplevelse. Att sedan uppnå det vi önskar sluter cirkeln och bekräftar vår tro, det stärker oss också i nästa varv i loopen.

Hur skapar vi engagemang?

Till att börja med har vi redan konstaterat att engagemang är ett emotionellt tillstånd. Vi har också sett att vi med hjälp av våra minnen kan plocka upp känslor som försätter oss i olika känslomässiga tillstånd. Det betyder att vi med vår egen vilja kan välja eller bestämma oss för att vara i ett engagerat tillstånd i en given situation.

Har vi levt många år med begränsat engagemang inom många områden i livet så har vi skapat mönster och vanor. Allt detta går att ändra, det är aldrig för sent att fylla på med mer entusiasm vilket innebär mer lycka, glädje och känslan av att vara uppfylld.

Att bryta vanor kräver förstås att man beslutar sig för att skapa förändring. Det kräver att man börjar träna nya mentala muskler för att skapa nya neurologiska kopplingar och mönster i hjärnan.

Tänk på en situation där du känt starkt engagemang. Verkligen gå in i det minnet, minns och känn hur det kändes…känn det här och nu, se bilderna, hör ljuden. Sjösätt dig i den tidigare upplevelsen. När du nu känner känslan av entusiasm, hur skulle det vara om du kunde känna detsamma på jobbet, med alla bekanta, när du handlar eller dammsuger? Skulle det förändra ditt liv? Skulle det innebära att du får ut maximalt av varje upplevelse, stor som liten?

Vi har alla valet att leva mer entusiastiskt

Faktorer som påverkar mot resursfyllt tillstånd - entusiasm

Trosföreställningar

  • Eliminera hinder genom att ifrågasätta det du tror som idag bara bekräftar det du inte vill, finn nya vägar, gör nytt
  • Ifrågasätt och byt ut tankar som stjäl energi och glädje

Kroppshållning

  • Sträckt på dig, entusiastiska personer fyller ut hela kroppen
  • Bestämda energifyllda rörelser lurar huvudet och fyller på med energi

Ansiktsmuskler

  • Lyft blicken
  • Le, skapa ett ansiktsuttryck som signalerar ”jag löser detta, jag gillar detta”.

Känsla av mening

  • Vad skapar mening? Varför och för vems skull? Formulera om historierna så det handlar om dig och vad det ger dig. Det finns mening i det ”jobbiga” mötet.

Känsla av kall - mission

  • Vad är ditt kall, din mission? Vad vill du, vad önskar du i denna situation?
  • Skapa ditt kall, din mission i det lilla – i det stora och gör sedan saker i linje med din mission. Det ger energi, det är uppfyllande.
  • Det finns rum för din mission i det ”tråkiga” jobbet och det ändrar din syn på jobbet.

Minnen

  • Minnen hjälper dig att försätta dig i resursfulla tillstånd. Tänk och lev dig in i minnen där du kände glädje, entusiasm, kärlek, optimism, lycka, uppskattning, frihet, tacksamhet.

Koppla dina resursfulla tillstånd med de situationer där du idag upplever motsatsen. Du kommer inse, efter du har tränat, att du kan känna det du vill i vilken situation som helst.

Den enda emotionella koppling som finns till en upplevelse är den du ger den

Du kan alltså uppleva lycka i en situation där du tidigare känt leda. Det du behöver göra är att skapa nya neurologiska kopplingar mellan situationen och den känsla du vill uppleva, se upplevelse-loopen ovan.

Allt sker inom oss

Vad behöver du göra för att skapa en miljö för dig själv som utstrålar entusiasm? Kanske hjälper det att umgås eller kopiera in beteenden från människor som är entusiastiska? Bli medveten om dina tankar och välj tankar som ger energi, som är positiva. Det handlar om personligt ledarskap. Det är vi som har kommandot över våra liv och våra upplevelser men vi måste ta kommandot.

Så länge vi gör oss till offer för omständigheter och personer så kommer vi inte få tillgång till glädjen. Vi kommer driva för vinden som en båt utan roder. När vi tar kommandot, när vi säger nej till att fortsätta må "dåligt", sätter vi ner rodret och hissar seglen. Oavsett dina historier om hur din chef, svärmor eller granne är, oavsett dina historier om dina studier, ditt jobb eller ditt hälsotillstånd är, så kan du välja att uppleva ”positiva” känslor - entusiasm.

Förhoppningen är att denna text gett dig lite ledtrådar och redskap så att du kan börja forma om din upplevelse. Det är du som måste göra det. Alla intryck tas emot, processas och upplevs inom var och en av oss. Bilderna, ljuden, dofterna, smakerna och känseln upplevs komma utifrån men allt sker inom oss!


1.    (David R. Hamilton PhD)


Behöver du stöd och coachning kring engagemang på ditt företag är du välkommen att läsa mer eller kontakta mig via Företagscoach.

Önskar du guidning på din personliga resa är du välkommen att kontakta mig via PT for Your Mind.